BFF! Best Friends Forever?

Ja, och nej! Givetvis är cykeln en av mina allra bästa vänner. En vän som man kan ha en sådan där hat-kärlek till. En vän som man vill kasta i ett dike då den väljer att strula en kall och blåsig novemberkväll eller vän som bär en på livets vägar och stigar. Men jag tänkte faktiskt på BFF – Bicycle Film Festival som i lördags anordnades för första gången i Stockholm. För dagen tillsammans med Stockholm Cykelfest. Givetvis bidrog det soliga vädret(sista soliga lördagen denna sommar?), det faktum att det var lönehelg, eller bara det faktum att Medborgplatsen alltid är en levande, myllrande, härligt mänsklig plats till att det var mycket folk i rörelse vid BMX-uppvisningen i Björns Trädgård och borta vid Åsö-gymnasiet där SM i cykel-polo avhölls. På Medborgarplatsen var det även trialbana för stora och små cyklister samt ett par utställare, mer om en av dem i morgon…

Men jag är samtidigt övertygad att många av de som inte hade Stockholm Cykelfest och Bicycle Film Festival som mål denna vackra lördagseftermiddag ändå gick från Medborgarplatsen med ett nyfiket intresse av det som initiativtagaren och ”founding director” av Bicycle Film Festival Brent Barbur kallar en positiv rörelse som förändrar våra städer. Brent Barbur nämnde att det sedan 2001 varit svårt att få in bidrag med kvinnor framför och bakom kameran och att han såg samma sak i cykelvärlden i stort. En intressant iaktagelse. Kanske kan man finna orsaken till detta i det något överförfriskade och högljudda gäng som ramlade in under slutet av det 2:a setet? Men är det verkligen så att cyeklvärlden är mansdominerad? Eller är det bara ”cyklist”-världen, hipster-världen som är mansdominerad. Svensk forskning visar ju bland annat att, omvänt, den vanligaste bilisten är man (65%) och att fler kvinnor åker kommunalt, cyklar och går.

Vad gäller själva filmfestivalen visades flera små pärlor. Jag gillade själv speciellt filmen om de två engelska tjejerna som arrangerade ”olyckor” som ett sätt att träffa den rätte på. Men även ”Boy” och filmen om 24-timmarsloppet i Millwaukee var favoriter. Kanske lockar independentfilmer i allmänhet och independentcykelfilmer i synnerhet en ganska liten publik? Kanske kan intresset bli större om vi ser svenska bidrag? Kan vi hoppas på en fortsättning nästa år. Kanske med Fredrik Gerttens BIKES vs CARS som huvudnummer?

Avslutningsvis vill jag tacka Elin, Johan och alla volontärer för ett fantastiskt arbete och en trevlig dag och kväll och givetvis Brent Barbur för att du satte hjulet i rullning så att säga. Vi ses nästa år.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s