Reflekterar över avstånd och skolväg

(C) http://holomorkohbf.se

Vi som nu kanske kallar oss ”medelålders”, även om vi i sinnet är evigt unga, minns när mor- och farföräldrar berättade om hur de barfota gick på grusvägar, mil efter mil, året runt, till skolan. Även om historien säkert kryddades så är jag övertygad om vad som gäller som praktiskt gång- och cykelavstånd har förändrats, och förminskats, över åren. I FB-gruppen ”Cyklistbubblan” förs nu en intressant diskussion om hur man får fler barn att gå och cykla till skolan. Orsakerna till att fler inte så gör, står, enligt diskussionen, att finna i osäker trafiksituation, curlande föräldrar, vanor och lathet.

(c)http://www.tele9.se/lugnvik/

Hursomhelst kommer jag att fundera på det här med skolvägen. Själv började jag skolan i mitten av sjuttiotalet. Låg- och mellanstadiet tillbringade på Hagaskolan i Norrköping. Familjen bodde tre eller fyra kvarter bort, det var kanske en halv kilometer att gå. Långt ifrån de vedermödor som farmor och mormor sade sig ha utstått, även om jag minns en vintermorgon då det fallit när 50 cm nysnö och jag pulsade på oplogade vägar bort till skolan. Inte trodde jag på portvaktens ord att skolan var inställd inte. Jag fick givetvis nöjet att pulsa tillbaka samma väg en stund senare då jag var ensam utanför skolan denna morgon. Men nu handlar det inte om min skolväg. Jag undrar lite hur framtids skolvägshistorier kommer att låta? ”Jag åkte bil 500 meter. Året runt!”, ”Jag fick gå tio meter!”. Vad ska till för att vi föräldrar ser att en ”osäker” trafiksituation inte blir bättre för att vi skjutsar barnen? Lagar och regler? Fysiska hinder? Och vad betyder den senaste tidens ”nya skola” för skolvägen? Vi konsumerar utbildning lite på samma sätt som vi köper dansk fläskfilé. Vi bläddrar i reklamblad och köper det som vi tycker passar. Att det är i en stormarknad och på en skola på andra sidan stan spelar ingen roll. Vi kan ju ta bilen! Vi bygger in avstånd till så många av samhällets funktioner utan att förstå att vi även bygger in avstånd mellan oss människor. Att tillsammans med grannbarnen gå och cykla till skolan blir en till historien förpassad anekdot. Något som gjordes ”förr i tiden”. Nu i framtiden åker vi bil.

En sak är trots allt säker, våra barn kommer inte att tacka oss!

Velonavia har skrivit om skolor, barn och cykling förut

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s