Reflektioner från Spanien. Del 2 – Heaven or hell. Urban sprawl på Costa Blanca

Vi har ofta hur Spanien är ett föregångsland i hur cykling uppfattas. Även jag skriver delvis under på det, sällan har jag känt mig så trygg som på motionsrundor på Mallis och liknande. Så Spanien verkar vara ett himmelrike för cyklister? Eller?

Inledningsvis vill jag tillägga att jag är väl medveten om att mina reflektioner främst gäller kustområden och att spanska städer aktivt arbetar för ökad och säker cykling. Jag såg exempelvis det i Murcia, en stad på halvmiljoner invånare en bit in från kusten vid Costa Blanca:

Men samtidigt är Spanien ett rent helvete som cykelland. Cykeln som fordon används av fattiga som rotar efter material för att sälja på skroten. Bilen prioriteras med breda avenyer som leder in till trånga stadskärnor där då alla klagar på att det inte finns parkeringsplatser utan ställer sig på övergångsställen och de bristfälliga trottoarerna. Ändlösa bostadsområden, ”urbanizaciones”, brer ut sig och mindre orter och byar byggs ihop i ett ända stort glest bebyggt ”suburbia from hell”. I kölvattnet från ekonomisk kris och bostadsbubbla blir det hela än tydligare med halvtomma exploateringar. Försök hitta cykelställ vid offentliga platser.

Så även om Spanien kan vara ett himmelrike så är det ofta ett rent helvete…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s